Statens nya satsning på fiber till dörren i glesbygden är snart två år försenad.

– Inte en krona har hittills betalats ut av satsningen på 3,25 miljarder kronor till fiberuppkopplingar i Landsbygdprogrammet.

Det konstaterar Mikael Sleman, projektledare för it på länsstyrelsen i Östergötland. Han ser med stor oro på situationen för det nya statliga bredbandsstödet i Landsbygdsprogrammet 2014–2020, som Jordbruksverket ansvarar för.

– Det är jätterörigt.

Utdelningen av stödet bedömdes i våras kunna starta hösten 2015. Men ännu i dag kan inga stöd beviljas. Flera personer som Ny Teknik har talat med säger att det både beror på förseningar och på förändrade villkor i de regler som styr bedömningarna.

– Det är svårt för bredbandsföreningarna som väntar. De är väldigt engagerade och självklart frustrerade över att inget händer, säger Anneli Alsterlind, bredbandshandläggare på länsstyrelsen i Värmland.

I förra veckan när ett 30-tal handläggare på landets länsstyrelser, som handlägger ansökningarna, höll telefonmöte framkom flera brister i Jordbruksverkets nya it-system, som är under utveckling.

Exempelvis så syns inte sena ansökningar eller kompletteringar i ansökningarna förrän i januari/februari nästa år. Dessutom väntas funktionen, genom vilken man ska kunna söka utbetalningar för sina kostnader, bli klar först i vår.

I höstas avstyrkte också Konkurrensverket Jordbruksverkets föreskrifter om hur intressenterna får upphandla utrullningen av fiber. De ansågs inte ligga i linje med EU:s statsstödsregler, och skrivs nu om. Innan de är klara och implementerade i de nya it-systemen kan inte heller några bidragsbeslut tas.

Hittills har byalag, kommuner och företag sökt statliga medel för runt 800 fiberprojekt. Investeringskostnaderna för dessa uppgår till över 7 miljarder kronor, och av dessa är 3,25 bidragsmiljarder. Det väntas ge över en halv miljon fler svenskar i glest befolkade områden bredbandsuppkopplingar med god överföringskapacitet.

Men förseningar för tekniken är inte enda bekymret. De länsstyrelser Ny Teknik talat med beklagar sig också över Jordbruksverket beräkningsmodeller.

– Det övergripande problemet är att man regionalt inte får göra några egna bedömningar av dessa projekt. Eftersom det många gånger rör sig om stora och komplexa projekt med unika förhållanden är upplägget, som jag ser det, helt ohållbart, säger exempelvis Mikael Sleman i Östergötland.

I början kunde tätorter med färre än 3 000 boende söka stödet. Men i april ändrade Jordbruksverket villkoren efter att Post- och telestyrelsen, PTS, gjort en marknadsanalys.

Nu får byar som har färre än 200 invånare, och där avstånden mellan husen är kortare än 200 meter, söka bidragen. I Dalarna försvann därmed – som över en natt – möjligheten för 20 procent av projekten som hade ansökt fram till april.

Detta fick Maria Norrfalk, dåvarande landshövding i Dalarna, att i maj skriva ett protestbrev till Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg, med kopia till landsbygdminister Sven-Erik Bucht (S). Även i Värmland reagerade man.

– Väldigt många småorter, exempelvis i norra Värmland, faller nu utanför, konstaterar bredbandshandläggaren Anneli Alsterlind på Länsstyrelsen i Värmland.

– Vi borde få möjligheter att kunna anpassa projekten efter de lokala behoven som vi ser det.

Enligt Jörgen Fransson, som ansvarar för bredbandsstödet på Jordbruksverket, har myndigheten inte något val. Regionala undantag får inte göras.

– Regeringen har pekat ut att vi måste följa PTS bedömningar om var marknadsaktörer kan bygga utan statliga stöd i enlighet med EU:s statsstödsregler, säger han.

Hans kollega Tomas Nilsson, projektledare för verkets nya it-system, menar att förseningarna inte beror på tekniska problem utan på sena politiska beslut.

I avvaktan på statliga bidrag har somliga byalag valt att beställa fiber på egen risk. Men de kan bli utan stöd, eftersom byalag tävlar mot varandra och bland annat får poäng efter anslutningsgrad.

– Vi ser nu ibland konstiga geografiska indelningar så att bara de fastighetsägare som vill ansluta sig ingår i ett avgränsat område, säger Mikael Sleman.